Gemenskapsekonomin  -  en ekonomi för människan

Sedan 1991 har ett nytt ekonomiskt tänkesätt och agerande vuxit fram inom Focolarerörelsen: ”Gemenskapsekonomin” (Economy of comunion). Över 700 företag världen över har anslutit sig till detta handlingsprogram.

Företagen som är anslutna till Gemenskaps-ekonomin delar upp sin vinst i tre delar, med följande bestämmelse:

- Investeringar i och utveckling av det egna företaget
- Direkt ekonomisk hjälp till behövande som Focolarerörelsen står i personlig kontakt med
- Kurser och verksamheter som ger de medverkande möjlighet att utvecklas som ”nya människor” i en givandets kultur.

Dessutom vill man låta kärleken till människan genomsyra hela företagets verksamhet.

Arbete i gemenskap

Gemenskapsekonomin förenar företagare över hela världen som drivs av övertygelsen att det inte räcker att bara åstadkomma vinst utan att man också behöver dela med sig av den. De visar att det går att skapa en mer solidarisk ekonomi, som är kompatibel med en strävan efter ett rättvist samhälle, där det centrala inte är att ha utan att vara. Med andra ord, att gå över från en ägandets kultur till en givandets.

På alla nivåer

Själva benämningen gemenskapsekonomi uttrycker att gemenskapen är det centrala värde som får genomsyra hela verksamheten. Det man först tänker på är nog i bemärkelsen gemenskap mellan rika och fattiga; de behövande som får del av företagens vinst och de företagare som delar med sig av den.

Men för att kunna tillämpa den här modellen behöver gemenskapen prägla alla de relationer som finns inom företaget och utåt: mellan ledning och anställda, mellan olika sektorer inom företaget, med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter.

Gemenskapen som bärande värde i arbetet stod i fokus när det tredje internationella mötet för gemenskapsekonomin hölls i månadsskiftet november-december 2007. Mötet samlade ca 750 deltagare från hela världen; såväl företagare och anställda i företag anslutna till gemenskapsekonomin, som föreläsare och forskare inom ekonomi, statsvetenskap och sociologi.

Strukturer av gemenskap

Man talade bland annat om hur en gemenskapens kultur förändrar inte bara den enskilda människans inställning till sitt arbete utan också ger upphov till strukturer av gemenskap som främjar en anda av ömsesidig kärlek i företaget. Detta är mer aktuellt än någonsin i en tid då arbetslivets förutsättningar förändras i snabb takt. Ofta är just relationer människor emellan den kritiska punkt som företagets framgång eller misslyckande beror på.

Flera inlägg belyste hur denna nya ekonomiska modell kan leda till att företagets inre organisationen förändras och man börjar övergå från ”klassiska” hierarkiska strukturer till andra organisationsformer med syskonskapet som måttstock.

                                                                                      ME

”Till skillnad från konsumtionsekonomin,
som är baserad på en ägandets kultur,
är Gemenskapsekonomin baserad på givandets kultur.
Detta kan verka svårt, ambitiöst, heroiskt,
men så är det inte,
ty människan är skapad till Guds avbild - han som är kärlek – 
och blir förverkligad genom att älska, genom att ge.
Detta behov finns i hennes innersta djup
oavsett om hon är troende eller ej.
På denna grund, bekräftad av vår erfarenhet,
vilar hoppet om en världsomfattande spridning
av Gemenskapsekonomin.”

                                                                                                 Chiara Lubich

- Företagen som är anslutna till Gemenskapsekonomin bildar ett nätverk. De har en egen hemsida.